Vad är rumsakustik?
Rumsakustiken beskriver luftburet ljud i ett rum, det vill säga hur det fortplantar sig och interagerar med rummets ytor och föremål. Men det handlar också om vår uppfattning om rummets akustiska egenskaper
Vid rumstemperatur fortplantar sig ljudet med 344 m/s (1 250 km/h), vilket resulterar i många reflektioner vid väggar eller föremål i ett normalstort rum innan en ljudvåg dämpas till en nivå som ligger under hörtröskeln. Inne i rummet kan vi bara påverka ljudvågen vid dess reflektioner i väggar eller föremål.
Tre saker kan hända med den inkommande ljudenergin:
REFLEKTION
En hård yta, som betong, glas eller trä, fungerar som en spegel för ljudvågen och reflekterar den på så sätt.
ABSORPTION
En ljudvåg kan fortplanta sig in ett poröst material där den omvandlas till värme genom trögflytande friktion.
DIFFUSION
Ljudvågen reflekteras på ett oordnat, nästan slumpmässigt sätt. Så som havsvågen som slår in i den klippiga stranden.
ALLA DESSA TRE PROCESSER ÄR VIKTIGA FÖR ATT SKAPA BRA RUMSAKUSTIK I ETT RUM.
De flesta praktiska föremålen omfattar alla tre, men i varierande grad. En helt plan glasyta har mycket liten absorption och spridning, dess akustiska egenskaper domineras av ren reflektion. En stoppad soffa däremot domineras av absorption och spridning på grund av sin mjukhet och form.
De akustiska egenskaperna hos ett rum ska anpassas för att stödja aktiviteten i rummet. Bra rumsakustik märks sällan. Eftersom det finns så många olika aktiviteter som kan äga rum i rum finns det inget som heter universellt bra rumsakustik. Varje aktivitet har sina egna utmaningar, och följaktligen sin egen akustiska lösning. För att hjälpa akustiker vid design av rumsakustik har ett antal åtgärder tagits fram, och de vanligaste nämns i det följande.
DEN VANLIGASTE MÅTTET INOM RUMSAKUSTIK ÄR EFTERKLANGSTID.
Efterklangstiden kan sägas vara ett mått på ett rums eko eftersom det är den tid det tar för ett ljud att minska med 60 dB från dess ursprungliga ljudnivå. Efterklangstiden (T) kan enkelt beräknas från rummets volym (V) och absorptionsarea (A) genom Sabines formel, T = 0,16 V/A.
ABSORPTIONSAREAN KAN FÖRSTÅS SOM MÄNGDEN "PERFEKT LJUDABSORBENT”
och mäts vanligtvis i m2S (kvadratmeter Sabine). Ett mycket viktigt antagande för Sabines formel är dock att rummets alla ytor måste ha lika ljudabsorption eller att rummet måste ha ett diffust ljudfält. Ett diffust ljudfält kan förstås som ett helt oordnat eller slumpmässigt ljudfält. En praktisk konsekvens är alltså att ett rum måste ha en stor mängd spridningsegenskaper, eller en stor mängd diffusion, för att vara lämpligt för användning av Sabines formel.
Dessutom finns det många andra akustiska åtgärder som kan användas vid design av rumsakustik, t.ex. STI (Speech Transmission Index), C50 eller C80 (Clarity) och G (Rumsstyrka).
Ett exempel på en "perfekt ljudabsorbent" är ett öppet fönster, eftersom inget av det ljud som träffar öppningen kommer att reflekteras tillbaka in i rummet.
